Undervattensljus: Krillens ljusreglerande slutarmuskler fungerar som lyse, kamouflage eller kommunikation. Foto: Jenny Krönström
Fenomenet med levande organismer som kan alstra ljus kallas bioluminiscens och är ganska vanligt, inte minst hos marina arter. I naturen och hos djuren sker denna kemiska reaktion i speciella lysande celler, fotocyter. Dessa sitter i sin tur samlade i komplicerade ljusorgan där ljusets intensitet regleras av nervsignaler och ljuset kan modifieras med hjälp av reflektorer, linser och filter.
Forskaren Jenny Krönström vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet kan i sin avhandling avslöja att det självlysande kräftdjuret krill är utrustat med speciella muskler, som genom att de spänns och slappnar av reglerar ljusstyrkan. Hos krillen skapas kväveoxid i de tunna kärl som försörjer fotocyterna med syre, samt i speciella slutarmuskler, sfinktrar, som sitter där dessa kärl tömmer blod bland fotocyterna.