FÖRLUSTEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD och utarmning av ekosystemen är två stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar. Därför beslutade regeringen redan 2001 om en särskild satsning på forskningsområdet biologisk mångfald. Under åren 2002–2006 fördelade Formas och Vetenskapsrådet över 630 miljoner kronor till området. Projekten löpte med varierande längd till och med år 2009. Därefter genomförde Formas och Vetenskapsrådet under 2010 en utvärdering av satsningen. Syftet var att se vilka effekter och stimulanser som blivit följden. Sverige har nu stark forskning när det gäller ekologiska frågor i skogar, sjöar och jordbruk. De mänskliga dimensionerna har dock inte fått ta den plats som skulle ha behövts. Mer tvärvetenskap om biologisk mångfald efterfrågas. Miljöforskning har bjudit in några av de forskare, som arbetar med biologisk mångfald och bett dem berätta om sina senaste rön och pågående forskning.
NÄR STORA ROVDJUR etablerar sig i ett område leder det ofta till olika effekter på andra arter i ekosystemet. Hur påverkas då andra arter i ett ekosystem av vargstammens ökning eller minskning? Etablering av varg i Sverige hotar inte lodjurens existens trots att de till viss del livnär sig på samma bytesdjur. Vargen lämnar också kadaverrester som blir mat för asätare året om.
LODJURETS ÅTERKOMST till ett område ändrar ekosystemets struktur. I ett pågående forskningsprojekt undersöks hur effekten av stora rovdjur varierar i tid och rum i Norden med särskilt fokus på lodjuret.
DE STORA ROVDJUREN väcker känslor. En del människor ser dem som ett positivt inslag i sin vardagsmiljö, andra reagerar med oro och rädsla. Detta bidrar till kontroverserna kring rovdjurens utbredning. Uthållig samexistens mellan människa och rovdjur kräver djupare förståelse för människans grundläggande reaktioner gentemot rovdjuren. Forskare studerar stora rovdjur i ett psykologiskt perspektiv
I AKTUELL FORSKNING är nyckeln för framtida hållbar fiskodling ett foder av mjöl från mikrober. Bland annat återförs näringsämnen från Södra Östersjön och samhällets organiska avfall med hjälp av fiskodling till onaturligt näringsfattiga system i kraftverksdammar. Mikroorganismer spelar en allt större roll i livsmedlens kretslopp, inte bara i kompost och biogas.
VAD HÄNDER MED BIOLOGISK MÅNGFALD och ekosystemtjänster, när jordbruket blir ekologiskt? Ofta kommer förändringar långsamt och smygande och inte överallt samtidigt. För att förstå de långsiktiga effekterna av ändrad markanvändning används ekologisk odling som ett modellsystem.
LAGOM BUSKIGA LÖVSKOGAR är mest populära bland allmänheten. Det visar tidigare studier. För att öka den biologiska mångfalden i skogen verkar de ekologiska åtgärderna ge starka positiva avtryck i mångfalden. Sociala åtgärder, som information och utbildning, är långsamma förändringsprocesser, vilka dock är lättare att acceptera visar ny forskning.
TVÄRVETENSKAP samt länkar mellan natur- och samhällsvetenskap efterlyses i en nyligen presenterad utvärdering av forskningen om biologisk mångfald. Vi har hört det förut och frågan är varför detta synsätt ännu inte gett avtryck i praktiken?
FÖR ATT SAMORDNA nationella forskningsprogram om biologisk mångfald i hela Europa, har ett tjugotal forskningsfinansiärer från femton europeiska länder skapat ett nätverk BiodivERsA2. Formas deltar i detta samarbete som kan ge stor utväxling.
Author
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör