I
nom den miljöpsykologiska forskningen är det sedan länge känt att naturen är central för människors välbefinnande. Människor föredrar också i allmänhet miljöer med inslag av naturelement. I en jämförelse av lövskogsmiljöer med olika ekologiska kvaliteter, föredrog de flesta en mellannivå av mångfald. I svenska studier uttrycker allmänheten en positiv attityd till att skydda mångfalden i naturen. Däremot har lekmän svårt att återge vad som är relevanta åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. I den aktuella studien utgick vi ifrån gruppdiskussioner med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen om vad som är möjliga åtgärder för att skydda och förvalta mångfalden i svenska lövskogar. Utifrån dessa diskussioner identifierades 45 olika åtgärder som grovt kunde sorteras in under
- ekologiska åtgärder, det vill säga direkta och ibland radikala ingrepp i miljön,
- ekonomiska/administrativa åtgärder, exempelvis skydd och ersättningar samt
- socialt deltagande, information, skogsdagar och liknande.
Markägare och friluftsare
Vi lät sedan tre olika grupper markägare, boende i orter nära lövskogsområden samt personer engagerade i friluftsorganisationer uttrycka i vilken grad de skulle motsätta sig eller acceptera dessa åtgärder i en viss typ av lövskogsmiljö, exemplifierad med ett foto taget i en tämligen ung, tät och mörk bokskog utan buskskikt och med svagt utvecklad markvegetation, det vill säga med låg biologisk mångfald.
Generellt var acceptansen högst för sociala åtgärder och lägst för ekologiska åtgärder. Sociala åtgärder som information och utbildning är långsamma förändringsprocesser medan de ekologiska åtgärderna är de mest direkta och leder sannolikt till de starkaste positiva konsekvenserna för mångfalden, åtminstone på relativt kort sikt. Medlemmar i friluftsorganisationer hade en mer positiv inställning till olika åtgärder än vad markägare hade.
I en fördjupande analys studerades vilka socialpsykologiska faktorer som motiverade till acceptans av åtgärder. Den starkaste förklaringsvariabeln var oavsett grupptillhörighet människors egna normer, vilka bygger på människors grundläggande värderingar. De personliga normerna har också i våra tidigare studier visat sig vara viktiga för människors syn på biologisk mångfald.
Author
:
Maria Johansson
är docent och verksam vid Miljöpsykologi, Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet.
Mats Gyllin
är Fil Dr och verksam vid Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi vid SLU, Alnarp.
Jesper Witzell
är Fil Dr och Nationalparkschef vid Länsstyrelsen i Skåne.
Marianne Küller
är forskningsingenjör vid Miljöpsykologi, Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet.
Literature:
Johansson, M, Gyllin, M., Witzell, J. & Küller, M. (2008). Biological diversity, attitudes, and brain waves. Presentation at the International Association for People Environment Studies, IAPS 20, Rome, July 2008.
Johansson, M. & Henningsson, M. (in press) Social-psychological factors in public support for local biodiversity conservation. Society & Natural Resources.
Lindström, M., Johansson, M., Herrman, J. & Jonsson, O. (2006). Attitudes towards the conservation of biological diversity. A case study in Kristianstad municipality, Sweden. Journal of Environmental Planning and Management, 49, 495-513.
Wurzinger, S. & Johansson, M. (2006). Environmental concern and knowledge of ecotourism among three groups of Swedish tourists. Journal of Travel Research, 45, 217-226.