IQ Samhällsbyggnad står för Föreningen för innovation och kvalitet i samhällsbyggandet och är en sammanslagning av BIC, Byggsektorns InnovationsCentrum, och BQR, Rådet för byggkvalitet. Sedan i somras leder Anna Sander verksamheten som kan få stor betydelse för kompetensutvecklingen i samhällsbyggnadssektorn, eftersom 150 medlemsföretag ingår, varav några kommuner.
Byggsektorn står inför uppgiften att minska energianvändningen i byggnader med 20 % till 2020 och 50 % till 2050. Fyra miljoner bostäder måste åtgärdas. Från byggsektorn har framförts att för att klara detta krävs en väsentligt större statlig byggforskning. Vilka frågor ser du som strategiska för byggsektorns förmåga att lösa sina uppgifter?
– Det är strategiskt viktigt att se en byggnad, ett kvarter eller en stadsdel som en helhet. Moderna energieffektiva byggnader och stadsdelar ska också uppfylla höga krav på komfort, innemiljö och trivsel. Ny kompetens krävs också för att vi ska få nya energismarta, hälsosamma, återvinningsbara material, som inte finns i dag ute i branschen. Forskning behövs för att vi ska få fram detta. Och sedan ska den nya kunskapen ut och användas.
– Samarbetsformer, ledarskap, incitament, hur man bygger socialt bra miljöer, estetiskt och med social dimension är andra områden som är viktiga att utveckla. Arkitekter ingenjörer och andra yrkesroller behöver samverka mer i bygg- och förvaltningsprocessen. Forskning kring hur detta ska gå till är viktig.
Vilken forskning skulle kunna ge lösningar på de strategiska frågorna?
– En hel del teknisk forskning om byggfysik, ventilation och uppvärmning samt om syntes av systemen i husen. Nya byggnader är tekniskt komplexa och vi skulle behöva en kompetens för ”allmänläkare” i byggsektorn. Vi har specialister, men vi behöver systemkunskap. När du får problem med bilen, åker du till en verkstad. Och där de kan hantera bilen som system. Den funktionen behöver förstärkas när det gäller byggnader.
IQ Samhällsbyggnad och Formas har och har haft flera gemensamma forskningssatsningar. Nu pågår en utvärdering av hur samarbetet har fungerat och vilken samhällsnytta denna forskning kan ge. Vilket mervärde tycker du att samarbete mellan en statlig forskningsfinansiär och sektorn har?
– IQ Samhällsbyggnad kan förmedla signaler från sektorn om behoven av forskning så att en utlysning av forskningsanslag fokuserar på rätt frågor. I många sammanhang, inte minst på EU-nivå, sägs numera att samhällets behov i högre utsträckning ska styra forskningen. Och i andra änden när kunskapen är framme, kan vi sprida resultaten till våra medlemmar. Resultaten från varje avslutat forskningsprojekt presenteras på vår hemsida i lättlästa artiklar. Vi har seminarier inom avgränsade kunskapsområden, exempelvis Våtrum med kakel utan vattenskador, som vi hade i februari, och seminarium om forskningsfronten när det gäller energieffektivisering. Möten för match-making kan vi också ordna med företag och forskare som vi vet är intresserade av en viss fråga.
Under årens lopp har det vid upprepade tillfällen visat sig att kunskap, som redan finns, inte har använts vid konkreta byggen, exempelvis problemen i Hammarby Sjöstad med felaktiga fasader. Hur ser du på sektorns förmåga till kunskapsinhämtning, erfarenhetsåterföring och kvalitetskontroll? Behöver något utvecklas inom de områdena?
Beställarnas kompetens måste höjas. De ger kraft åt arbete med erfarenhetsåterföring och kvalitetskontroll hos utförarna. Beställarna kan sätta press på ökad kompetens, gör de inte det så finns inga incitament, säger Anna Sander. Foto: Denny Lorentzen.
– Ja alltihop behöver förbättras! För att lyckas med detta krävs att upphandling och belöningssystem styr mot kunskapsinhämtning och tuffare krav på kvalitetskontroll. Den kommunala kontrollen i nybyggen ökar genom nya PBL med bland annat arbetsplatsbesök och ökade krav på kontrollplan, men ansvaret för kvaliteten ligger hos byggherren
– Beställarnas kompetens måste höjas. Det är de, som ger kraft åt arbete med erfarenhetsåterföring och kvalitetskontroll hos utförarna. Beställarna kan sätta press på ökad kompetens, gör de inte det så finns inga incitament. Citytunneln i Malmö hade en lyckad byggprocess. Där fanns också en mycket kompetent beställare, som förmedlade motivationen genom byggprocessens hela kedja.
– När det gäller kunskapsinhämtning finns en hel del industridoktorander hos materialindustrin och hos entreprenörer. Men det går för långsamt. Och på beställarsidan och i konsultledet behöver mer göras.
Du har erfarenhet från forskning, politik och näringsliv. Hur tycker du att IQ Samhällsbyggnad ska få fart på kompetensutvecklingen i byggsektorn?
– Jag vill att vi för upp frågan om forskning, innovation och kompetensutveckling hos alla tre aktörsgrupperna. Inte minst hos den offentliga sektorn, som gör investeringar för 125 miljarder/år och förvaltar byggnader för cirka 500 miljarder/år. Just nu arbetar vi konkret inför nästa forskningsproposition, som kommer 2012, med att samordna ett initiativ för en stor satsning på samhällsbyggnadsfrågorna från både privata och offentliga aktörer. Signalerna, som kommit hittills, är mycket positiva. Ett förslag är klart i höst.
– Det finns en stark vilja hos näringslivet att gå in i forskningsfrågor. Näringslivet satsar då gemensamt med statliga pengar via Formas, Energimyndigheten och Vinnova och på kompetensutveckling i samhällsbyggnadssektorn. Inom fordonsindustrin gjordes en sådan satsning för några år sedan. Genom ett handslag mellan bilbranschen och regeringen la staten in 500 Mkr/år och näringslivet bidrog med lika mycket.
– Vår nya verksamhet med remiss-seminarier är komplement till regeringens remissförfarande. Här får regeringens handläggare in synpunkter och branschen får en beskrivning av vad som är nytt. Det blir en konkret mötesplats för att diskutera ett förslag som håller på att ta form. Detta gör vi för att överlappa glapp mellan politik, näringsliv och forskare. Hittills har vi haft två seminarier: plan- och byggfrågor samt innovationsupphandling.
Byggforskning har inte mycket långsiktig forskning utan mer av problemlösning. Industrin deltar i Formas/IQ Samhällsbyggnad satsningar därför att de vill ha ett problem löst. Hur ser du på det?
– Ja, företag är med därför att de vill ha problem lösta, men de ser framförallt att den egna kompetensen ökar när de samarbetar med forskare. Detta ger dem långsiktiga fördelar. Vi vill att företag ska se nyttan av samarbete med forskare och att anställa forskarutbildade.
Byggsektorn behöver innovationer? Vem ska få igång dem? Det behövs grundforskning för att det ska bli några innovationer. Hur ser du på Formas roll i samarbetet med IQ Samhällsbyggnad när det gäller innovationsforskning?
– Formas roll är att ge det kunskapsunderlag, som är en förutsättning för innovationer. Vinnova bidrar bland annat genom sitt strategiska för Hållbara attraktiva städer och Bygginnovationen, där demonstrationsverksamhet och kommersialiseringsfrågor ingår.
– Inom byggsektorn är det beställarna, framför allt de offentliga, som har stort ansvar för att få fram innovationer. Innovationsupphandling kan vara ett intressant sätt att få fart på innovationstakten. Men man ska inte underskatta innovationskraften hos små företag. De kan ha svårt att komma framåt i innovationsprocessen. Då behövs stöd till dem. Där kan vi hjälpa till genom att tipsa om konkreta forskare, myndighetskontakter och finansieringsmöjligheter.
– Vi kan vara förmedlande länk. Konkret exempel på detta är vårt samarbete med Kina, där vi knutit spännande kontakter med uppfinnare och forskare.
Industrialiserat byggande anses vara bra för en effektiv och säker byggprocess samt kvalitet i byggnader. Är detta lösningen på nybyggnadssektorns problem?
– Det är ett intressant arbetssätt och inte bara för nybyggnad utan även för befintliga byggnader, som ska renoveras. Genom vårt europeiska samarbete kom vi i kontakt med en schweizisk forskare, som arbetar med att byta ut hela fasader på äldre hus. Han har tagit fram en metod där hela hus mäts in med laserteknik, nya fasader ritas och byggs i fabrik efter dessa ritningar och sätts sedan på plats. Vi ordnade ett möte med match-making för svenska bostadsföretag, leverantörer och forskare. Det var Delegationen för Hållbara städer som ville ha idéer om hur man skulle kunna lösa frågan med hållbar renovering. Det blev ett mycket bra möte.
Hur samarbetar ni med universiteten exempelvis Sveriges bygguniversitet?
– Anna Kadefors på Chalmers, som samordnar Sveriges Bygguniversitet, sitter i vårt forsknings- och innovationsutskott och vi har löpande kontakter medforskare från flera högskolor och institut. Så vi kommer att ha nära samarbete.
Hur går samarbetet med Vinnova? De har ju ansvar för teknisk forskning och utveckling?
– Det är jättepositivt att Vinnova har valt Hållbara attraktiva städer som ett av sina strategiska områden. De vill hitta ett sätt stödja forskningen och utvecklingen av samhällsfrågorna. Vi försöker stötta Vinnova i deras arbete exempelvis genom att förmedla kontakter mellan företag och visa vad som är på gång inom sektorn. Ett mer formellt samarbete, liknande det som vi har med Formas och Energimyndigheten, skulle vi också vilja ha med Vinnova.
Hur samarbetar ni med Energimyndigheten inför den stora uppgiften att spara energi i byggsektorn?
– Vi är kansli för Centrum för energi och resurseffektivt byggande och förvaltning, CERBOF, som stöds av Energimyndigheten till fyrtio procent och branschen sextio procent till en total budget å 130 MKR/ 5 år. Inom den verksamheten försöker vi stimulera forskning och utveckling bland annat genom att uppmuntra företag att vara med i detta program. Vi ska nu gå in med en ansökan om en ny etapp så att programmet förlängs. Det är angeläget nu när EU satsar stort på bebyggelsen, främst energifrågor. Pengar från CERBOF går idag till svenska forskare som är med i EU-projekt, . Detta är viktigt, då vi har märkt att det ger så mycket att vara med i EU-projekt. Utväxlingen på varje krona är väldigt stor!
Vad gör in på den internationella arenan? Framför allt när det gäller samverkan inom EU och Norden?
– Inom EU dockar CERBOF till EU:s program för Energy Efficient Buildings (EEB) samt ERACOBuild, där det handlar om finansiering från olika länder som samlas i en gemensam utlysning av forskningsanslag och att forskare ska samarbeta. Vi arbetar också inom ECTP-European Construction Technology Plattform, där vår föregångare BIC var mycket aktiv.
– Inom det nordiska samarbetet handlar det framförallt om informationsutbyte och samordningsprojekt för institut och näringslivets organisationer inom samhällsbyggnadssektorn.
– För att få erfarenhetsåterföring av kontaktverksamhet på EU-nivå inom forskning, näringsliv och myndigheter ska vi göra en del arbete i några pilotprojekt. När en EU-utlysning kommer ut är det ofta i senaste laget att bygga konsortier. Vi samordnar nu tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ett pilotprojekt, där svenskar som åker på möten i Bryssel ska utbyta information utifrån sina områden politik, näringsliv och forskning. Då kan vi vara bättre förberedda och få mer EU-pengar till Sverige. Förra årets utlysning inom EEB (Energy Efficient Buildings) gav Sverige ca nio procent av medlen, trots att vi är mindre än två procent av befolkningen. Så vi har kapacitet!
Har ni något samarbete med kommunerna?
– Vi vill öka samarbetet med kommunerna. De är ofta beställare och därför en viktig målgrupp för innovationer och kompetensutveckling i byggsektorn. Vi har en del kommuner som medlemmar. Tillsammans med dem har vi tidigare ordnat seminarier om byggkvalitet. Men nu vi vill ha kontakt med fler kommuner och vi kommer att göra en drive för att få med flera.