Våren är på väg. Rådjuren stryker omkring i städernas villaområden och letar spirande snödroppar, krokus och tulpaner, i väntan på de verkliga delikatesserna rosenknopparna. En aväten rabatt just när den skulle slå ut är en dyster syn. Haren har väl också ett och annat på sitt samvete. Och så har vi fåglarna som smutsar ned och väsnas tidiga morgnar och sena kvällar då många människor behöver sova ostört. I Sverige har vi mycket natur nära människors boningar. Vi har också stora naturområden där få människor vistas. Många andra länder ser på detta med avund.
De tjänster naturen ger är sårbara och klarar inte vilken behandling som helst. De måste förvaltas på ett klokt sätt med en blandning av respekt för det vilda och med en förståelse för hur viktig den biologiska mångfalden är för människans samhällen. Kortsiktiga lösningar kan få helt oönskade effekter som inte går att stoppa.
En evighetsmaskin? Foto: Arne Olsson.
Att ha naturen nära betyder mycket för förståelsen och acceptansen av det vilda. Och svenskarna är i stor utsträckning ett naturälskande folk. I alla fall så länge det inte drabbar den egna täppan, gården, skogen eller de egna tamdjuren. Att samhället står och faller med en varsam förvaltning av det vilda har klarnat alltmer genom forskningen om de tjänster som naturens ekosystem gör människan. Ett ekosystem i balans är en självgående evighetsmaskin. Om balansen rubbas kan systemet dö ut så småningom. Aktuellt på den punkten är nu havens ekosystem, där balansen rubbats genom utfiskning och försurning. Om havens produktion av mat till människan minskar hur ska då en växande världsbefolkning mättas? Fiskodlingar som inte utarmar haven ytterligare är en lösning som forskare studerar.
Diskussioner om varg och lo är också aktuella. Vad ska vi ha dem till undrar vissa? De behövs helt enkelt inte. Att utrota toppredatorer, det vill säga de djur som är överst i näringskedjan, kan få stor påverkan på resten av ekosystemet. Det visar pågående forskning. När en ras utrotas sker oöverblickbara förändringar i systemen, som då kan utarmas på sin förmåga att tjäna människan med föda, naturupplevelser och ny kunskap. Vikten av att bevara den biologiska mångfalden i så hög utsträckning det bara går, har klarnat under de senaste tio årens forskning. I vissa fall finns tyvärr ingen återvändo. Men där möjligheterna fortfarande finns, vilar ansvaret tungt på politisk ledning. I Miljöforsknings tema Om vikten av biologisk mångfald rapporterar forskare om sina resultat och sin pågående forskning.
- Vi har specialister, men vi behöver systemkunskap. Det säger Anna Sander vd för IQ Samhällsbyggnad. Hon vill ha en ny yrkesgrupp i byggsektorn nämligen ”husdoktorer”. Dessa ska kunna hantera de tekniskt komplexa system som ingår i nya byggnader. Läs intervjun Ny aktör för kompetent byggsektor.
Nu är de här igen utanför fönstret: De är mycket gracila och vackra. En ser mig rakt i ögonen litet trotsigt. Du kan inte ta mig… Jag reser mig upp och de svävar som fjärilar bort i skogsbacken.
Med vårhälsningar,