http://sustainability/Journal from the swedish research agency Formas.60http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8667&epslanguage=enTema: Skogsriket och matlandet.8667http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8664&epslanguage=enFörstklassiga råvaror är ett måste, om Sverige ska bli Europas nya matland.8664http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8665&epslanguage=enAktuell fiskforskning tar steget längre än att bara mäta tillväxt. Nu ska stresstålighet och riskbeteende studeras hos rödingar. Resultaten kan avgöra vilka som ska få bidra med sin avkomma till framtida fiskodlingar. 8665http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8666&epslanguage=enMjölkproduktionen i Sverige har mer än fördubblats på 40 år. Hur påverkar det kons välbefinnande?8666http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8651&epslanguage=enLivsmedelsproduktion och -konsumtion svarar för en betydande andel av vår totala miljöpåverkan och resursförbrukning, samtidigt som livsmedel är helt oumbärligt för alla. Hela tiden. Projektet Vägar mot en hållbar livsmedelssektor syftar till att på ett strukturerat sätt syntetisera den stora mängden tillgänglig kunskap om de olika komponenterna i utvalda livsmedelskedjor till sammanhållna scenarier av tänkbara, mer hållbara framtida kedjor. 8651http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8662&epslanguage=en... till eko-gris. Hur kan näringsbehovet för grisar tillgodoses?8662http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8655&epslanguage=enDen svenska trädgårdsbranschen omsätter i producentledet över 5,5 miljarder kronor. Därför ökar intresset för hortikultur – vetenskapen om hur man odlar, processar och marknadsför frukt, bär, grönsaker, örter och andra växter. Aktuell hortikulturell forskning handlar bland annat om hur man biologiskt kan bekämpa både gråmögel och mjöldagg. 8655http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8649&epslanguage=enLandsbygdens produkter och tjänster har ökat. Det gäller såväl utbud som efterfrågan.8649http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8647&epslanguage=enStad och land – hand i hand. Så lyder en vanligt förekommande politisk slogan. Visst finns det ett ömsesidigt beroende mellan stad och land i den meningen att landsbygden producerar naturresursbaserade produkter som mat, el, papper och annat som till stor del konsumeras av den urbana befolkning. Nu förväntas emellertid landsbygden i allt högre utsträckning också producera en rad tjänster till förmån för den urbana befolkningen. Kan partnerskap vara lösningen på dilemmat runt hur naturresurserna nyttjas och bevaras?8647http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8653&epslanguage=enMarkägare, investerare, regionala planerare och medborgare kan ha motstridiga intressen.8653http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8656&epslanguage=enDet gäller att kunna simma bra om man ska klara sig i naturen, utanför odlingens skyddande miljö.8656http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8660&epslanguage=enVattenbruket är världens mest snabbväxande livsmedelssektor. Nästan varannan fisk som äts är odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock blygsam. En aktiv samverkan pågår mellan Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet och Centrum för Vilt och Fiskforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet där fokus ligger på samordning av forskning och utbildning inom fiske- och vattenbrukssektorn. 8660http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8571&epslanguage=en… högt på listan hos KSLA. Preses Sara von Arnold, även professor i skogsträdens cellbiologi, intervjuas.8571http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8669&epslanguage=enÅtta starka forskningsgrupper fick i november 2011 bidrag från Formas. 8669http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8627&epslanguage=enArkitekt Christina Bodin Danielsson arbetar på Brunnberg&Forshed som specialist på kontorsmiljöer. Hon har just fått ett så kallat mobilitetsstöd från Formas för ett aktuellt forskningsprojekt. 8627http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8628&epslanguage=enBjörn Öhlander är professor i tillämpad geologi vid Luleå tekniska universitet, närmare bestämt vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser. Han och hans forskargrupp sökte anslag ur Formas stora utlysning och fick 3,9 miljoner kronor för ett treårsprojekt som heter Stabilisering av sulfidhaltigt gruvavfall med grönlutsslam från pappersindustrin.8628http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8629&epslanguage=enEn äldre människa kan bli fånge i sitt hem. Inte minst av rädsla för att falla. Det vet var och en som har – eller har haft – en gammal anhörig. 8629http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8642&epslanguage=enDen 21 november möttes återigen ett hundratal svenska livsmedelsforskare och branschföreträdare på temamötet ”TvärLivsdagen” på Näringslivets hus i Stockholm. Den årliga mötesplatsen där samarbeten och projekt presenteras och diskuteras är ett resultat av regeringsuppdraget till Formas och Vinnova att inleda ett tvärvetenskapligt forskningsprogram kring livsmedelsfrågor med livsmedelsbranschen.8642http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8630&epslanguage=enDieselavgaser och ozon samverkar, och tillsammans ger de kraftigare påverkan på luftrören än var för sig.8630http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8631&epslanguage=enMiljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärt-kärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. 8631http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8633&epslanguage=enVar tionde svensk skogsart är rödlistad. Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie vid SLU. Vi går mot ett skogsodlingslandskap med mycket lite gammelskog. Och de nya skogarna kommer inte att ha samma naturkvaliteter som de gamla. 8633http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8634&epslanguage=enMiljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan. 8634http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8626&epslanguage=enVilka skadliga effekter har nanomaterial, som bland annat används i byggindustrin, på människans hälsa? Hur ska landsbygden utvecklas och hur får man ungdomar mer delaktiga i utvecklingen? Kan utfodringstrategier medverka till att kor producerar mindre metan? Går det att lura skadeinsekten äpplevecklaren med doftbeten så att äpplena får vara ifred? Detta är några av de projekt som i november 2011 beviljats medel av Formas forskarråd.8626http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8640&epslanguage=enAv sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen. Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än Danmark och cirka nio gånger lägre än Nederländerna. Det visar försäljningsstatistik från den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. 8640http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8641&epslanguage=enDen senaste pocketboken i serien Formas fokuserar är en uppföljning av vad som hänt inom ett snabbt accelererande forskningsfält sedan den första boken Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin gavs ut år 2003. I den nya boken Genteknik som tar skruv beskrivs den senaste utvecklingen av metoder inom förädling av växt- och skogsgrödor, mikroorganismer, husdjur och insekter. Ett par kapitel ägnas utvecklingen av nya livsmedel och alternativ till kemikalier och fossila bränslen.8641http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8646&epslanguage=enFjärilslarver och spindlar kan båda tillverka silke. Det är en tunn, stark och klibbig proteinsträng som i fjärilens fall kan användas för att göra tyger. Men nu har forskare upptäckt att även ett räkliknande djur har samma förmåga. Det handlar om viss typ av märlkräftor, Crassicorophium bonellii, som lever i havet över större delen av världen.8646http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8643&epslanguage=enKiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger fullgod näring för hoppkräftor. En avhandling i ämnet försvarades vid Umeå universitet i december 2011. 8643http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8644&epslanguage=enAntalet grisar som fick gå ute på grönbete ökade med 20 procent under 2011. Det är den största ökningen någonsin.8644http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8645&epslanguage=enKraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald vid Uppsala universitet och SLU.8645http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8637&epslanguage=enLiksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. En avhandling från SLU beskriver vad som kännetecknar de miljöer där djuret ännu förekommer. Varma vattensamlingar med artrik vegetation, men utan fisk och kräftor, omgivna av lövskog och betesmarker visade sig vara särskilt värdefulla.8637http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8668&epslanguage=enFöljande utlysningar är aktuella. Ytterligare information ges på Formas hemsida www.formas.se eller genom att klicka på respektive länk.8668