Ni minns väl utbrottet av magsjuka i Östersund hösten 2010? De sjuka hade drabbats av tarmparasiten Cryptosporidium som också återfanns i dricksvattnet i staden. En av teorierna är nu att ett kraftigt skyfall tidigt på hösten hade lett till att nivåerna i avloppsledningarna stigit såpass mycket att dessa nödavleddes, bräddades, ut i Storsjön som också är vattentäkt.
Det förorenade vattnet kan ha lagt sig på ett djup i sjön där inte intag till vattenverket sker. När vattnet senare på hösten blandades om, kan förorenat vatten ha nått vattenverket som inte hade något reningssteg som tillfredsställande skiljde av eller inaktiverade parasiter som Cryptosporidium.
— Efter Östersund och Skellefteå, där man också hade ett utbrott, blev det rusning till att köpa UV-reningsaggregat, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet.
UV-aggregat inaktiverar parasiter, om de används rätt. Ett sådant dyrt extra reningssteg eller bättre skydd av vattentäkten hade lönat sig samhällsekonomiskt i fall som Östersund och Skellefteå.
Göta älv är göteborgarnas största vattentäkt. Vid kraftiga regn uppströms vattenverket ökar grumligheten och antalet bakterier i vattnet. Foto: Peter Svenson
Vattnet sämre vid regn
På grund av klimatförändringen kommer vi att se fler och fler skyfall, och detta påverkar kvaliteten på vattnet som går in i vattenverken. Det visar en undersökning som doktoranden Andreas Tornevi vid Umeå Universitet gjort med Göteborgs vattentäkt Göta älv som exempel. Forskningsprojektet delfinansieras av Formas.
Han har funnit att råvattnet utanför intaget till Alelyckans vattenverk är kraftigt påverkat av nederbörden i området. Regn tre mil uppströms ger förhöjda värden både på grumligheten, turbiditeten, och halterna tarmbakterier.
Skälet kan vara bräddning av avlopp i andra kommuner uppströms Alelyckan. En annan orsak kan vara avrinning från betesmarker där vattnet för med sig tarmbakterier från djur.
Andreas Tornevi fann till och med att kraftiga regn är en minst lika bra indikator på dålig vattenkvalitet som många av de mätningar som görs vid vattenverken. Vid hög turbiditet i älven, till exempel, stängs intaget till Alelyckan och göteborgarna får sitt vatten från Delsjöarna i stället.
— Men turbiditeten kan bero på att en båt passerar, det kanske inte finns ett förhöjt antal giftiga organismer i vattnet för det, säger Andreas Tornevi.
Mot råvattenintaget. Göta älv passerar många kommuner på sin väg mot råvattenintaget för göteborgarnas vatten. Vid kraftiga regn bräddas avlopp ut i älven vilket påverkar vattenkvaliteten. Foto: Peter Svenson
Virus och parasiter i rören?
Indikatorbakterierna, koliforma tarmbakterier, reduceras förhållandevis lätt i vattenverket men andra sjukdomsframkallare som virus och parasiter är svårare att komma åt. De är också svårare att upptäcka eftersom det krävs tidsödande laboratorietester; och för många smittämnen finns inga laboratoriemetoder som kan visa om reduktionen är tillräcklig.
En hypotes som Andreas Tornevi nu arbetar efter är att dessa sjukdomsframkallare delvis finns kvar i dricksvattnet och ger en viss ökad sjuklighet hos befolkningen. Inte regelrätta utbrott - dem lägger man lätt märke till - men en viss ökning av antalet samtal till 1177, Sjukvårdsupplysningen, om magsjuka till exempel.
Antalet samtal per dygn varierar kraftigt, med flest kontakter under vintermånaderna, men man kan också se vissa samband med nederbörd.
— Just nu tittar vi på alternativa förklaringar till detta mönster. Vid dåligt väder är det kanske mindre utelek på dagis med större smittspridning som följd, säger Andreas Tornevi.
UV och ultrafilter på gång. Alelyckans vattenverk norr om Göteborgs centrum är ett av de två vattenverk som förser göteborgarna med rent dricksvatten. Snart installeras UV-aggregat och på sikt ska verket förses med ett ultrafilter mot virus och parasiter. Foto: Lars Lundborg
Ny rening lönar sig
Göteborg Vatten är på väg att utöka sin vattenrening med ultrafilter som ökar barriärverkan genom avskiljning över 10 000 gånger. Då har man större möjligheter att stoppa tarmparasiter och virus. Denna förstärkning kostar cirka en miljard kronor om den genomförs på stadens bägge vattenverk, men den anses samhällsekonomiskt lönsam jämfört med att göra ingenting och riskera ett utbrott av magsjuka.
Klimatförändringarna slår mot ytvattentäkter som i Göteborg, men även grundvattentäkter drabbas av en kraftigare nederbörd. I en grundvattentäkt, där vattnet passerar ner genom luftade marklager, skiljs mikroorganismer av i hög grad innan det naturligt renade vattnet pumpas upp till vattenverket.
Med mera regn höjs grundvattennivån, och vattnet får en kortare tid och en kortare sträcka av filtrering i zonen som inte är vattenmättad. Detta kan leda till sämre kvalitet på vattnet in till vattenverket.
Betydelsen av nederbörd för antal samtal per dygn till Sjukvårdsrådgivningen, 1177, i Göteborg. Det gula fältet står för samtal om magsymtom, det gråa fältet för övriga symtom. Den lodräta axeln, y-axeln, visar förändring av förväntat antal samtal, i procent. Den vågräta axeln, x-axeln, visar antal dagar i följd med regn. Diagram: Andreas Tornevi
Läckor ger sämre vatten?
En annan risk för sämre vattenkvalitet ut till konsumenten är avbrott i vattenförsörjningen. Industridoktoranden Annika Malm vid Chalmers och Göteborg Vatten studerar rörbrott, vattenläckor, och om de samvarierar med bland annat ökade antal samtal till Sjukvårdsupplysningen om magsjukebesvär. Även denna undersökning är delfinansierad av Formas.
Uppgifterna hämtas från geografiska områden i Göteborg, 838 stycken. I varje område bor cirka 600 människor. Tack vare GIS, Geografiskt Informationssystem, och uppgifter som anges till Sjukvårdsupplysningen, kan både information om vattenläckor och magsjukefall knytas till ett speciellt område.
Varje år sker mellan 300 och 400 vattenläckor i Göteborg. Så länge läckan är i full gång och det är övertryck i rören så är risken för kontaminering liten. Men om läckan lagas på så sätt att man stänger av vattnet faller trycket och omgivande vatten kan tränga in. Det är markvatten eller kanske till och med avloppsvatten om oturen är framme och man har ett brott även på den ledningen.
— Helst ska man laga vattenledningarna under tryck, och det gör vi också i stor utsträckning. Spontant tror jag inte risken för sjukdomsfall på grund av rörbrott är jättestor, men vi vet inte, säger Annika Malm.
Det är fler vattenläckor på vintern och det beror, enligt Annika Malm, på markrörelser när temperaturen är nära noll. En komplikation i mätningarna är att det sammanfaller med perioder med vinterkräksjuka som smittar från person till person.
— Har vi en störning där det är mycket magsjuka så kan vi jämföra områden och vi kan också jämföra tiden före och efter vattenläckan i området, så att vi kan korrigera för de vanliga smittvägarna, säger hon.