Miljöforskning Nummer #1 mars 2012

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2012-02-21 12:13:10

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

VA speglar samhället

Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå universitet visar att de svenska avloppsreningsverken visserligen renar vattnet i hög grad. Men vissa kemikalier, som till exempel läkemedel sam ämnen i hygienprodukter, avlägsnas inte lika effektivt.

Ungefär 30 000 av de mer än 100 000 kemiska ämnen registrerade i EU uppskattas vara kemikalier som samhället använder varje dag. I vårt kemikaliesamhälle utgör kommunala avloppsreningsverk en central länk mellan samhället och den yttre miljön.

Ulrika Olofsson vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, har i sin avhandling kartlagt den svenska slamkvaliteten och undersökt hur reningseffektiviteten påverkas av kemikaliernas inneboende egenskaper. Hon har också utvärderat sambanden mellan socioekonomisk användning av kemikalier och slamkvalitet samt huruvida reglerande åtgärder vad gäller kemikalieanvändning kan bidra till en förbättrad slamkvalitet.

 

Slammets kvalitet. Kemikalier hamnar i avloppsvattnet och därmed reningsverken genom bred användning och diffus spridning snarare än från industriella punktkällor. Totalkoncentrationer (medianvärden, logaritmisk skala) av respektive ämnesgrupp i avloppsslam, inklusive lägsta och högsta uppmätta totalkoncentrationerna. De flesta bygger på resultat från sju svenska avloppsreningsverk år 2004. Ill: Ulrika Olofsson

Brett och diffust

Olofssons kartläggning av slammets kvalitet tyder på att ämnena kommer från bred användning och diffus spridning snarare än från industriella punktkällor. Statistiska undersökningar visar att många ämnen visar på en nedåtgående trend som också stämmer överens med att vi – enligt produktregistret – använder mindre mängder av dessa ämnen.

 – Detta stämmer också för de ämnen som visar en uppåtgående trend, det vill säga att det också verkar korrelera med den nationella användningsmängden, som då ökar, förklarar Ulrika Olofsson.

Hennes studier studier visar vidare att halterna av de undersökta ämnena i avloppsslam, det vill säga slamkvaliteten, inte i någon större utsträckning påverkas av avloppsreningsverkets geografiska läge, storlek och behandlingsteknik.

Genom att studera vilka kemikalier som fanns kvar i det renade vattnet, kan Ulrika Olofsson konstatera att vissa ämnen är svårare än andra att rena. Dagens reningsverk har problem med att avlägsna många ämnen som på ett eller annat sätt sprids från fordon samt läkemedel och ämnen inkluderade i hygienprodukter.

– Min slutsats är att avloppsreningsverken måste bli bättre på att avskilja svårnedbrytbara vattenlösliga ämnen för att inte negativt belasta hälsa och miljö via direktutsläpp eller slam, säger Ulrika Olofsson.

Länkar

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot