– Resultaten är mycket intressanta och kan komma till god nytta i arbetet med att begränsa miljögifters negativa inverkan på våra hav, säger Anna Jöborn, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, som är en av finansiärerna bakom forskning om tånglaken.
En av svårigheterna med miljöövervakningen i Östersjön är dock att veta vilka kemikalier som orsakar de skador man ser.
Modellorganism
Det aktuella forskningsprojektet Balcofish studerar hur tånglaken mår och hur dess fortplantning fungerar på olika platser i Östersjön. Meningen är att göra tånglaken till en modellorganism, ett slags termometer eller varningssignal för hur livet i havet påverkas av det moderna kemikaliesamhället.
– En sådan här modellart gör att man snabbt ska kunna se när det händer något i miljön. Och det gör också att vi kan jämföra graden av kemisk påverkan på olika platser i Östersjön, säger professor Lars Förlin vid Göteborgs universitet.
Under arbetet har man bland annat upptäckt att det är vanligare att tånglaken drabbats av störningar i fortplantningen än vad man tidigare känt till. Det innebär till exempel att ynglen får missbildningar, att det kan bli en ojämn könsfördelning bland ynglen och att hanar utvecklar äggceller.
Tånglaken är en liten fisk som lever i tångbältet nära botten i hela Östersjön. Den blir cirka två – tre decimeter lång. En av de saker som gör den lämplig som modellart är att den föder levande ungar och kan studeras i hela fortplantningscykeln.
Balcofish
Tånglaken studeras inom forskningsprojektet Balcofish. Projektet är en del av BONUS-programmet, som är EU:s forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön. Programmet är den största gemensamma forskningssatsningen i Östersjön hittills på hundra miljoner kronor mellan 2009 och 2016.