Vi står inför drastiska åtgärder om vi ska kunna uppnå de energi- och klimatmål vi åtagit oss. Och vi behöver modeller för att i ett helhetsperspektiv kunna analysera effekterna av de storskaliga förändringarna av energisystemet som nu väntar. Syftet med vårt forskningsprojekt Bioenergi, klimat och ekonomi är generellt att bidra till att utveckla denna typ av modeller, som kan användas som referens vid utformning av energi- och klimatpolitik.
I de flesta studier beaktas exempelvis inte hela kolcykeln, vilket kan ge upphov till felaktiga åtgärdsbeslut om de baseras på studiernas resultat. Detta och andra bristfälligheter, samt brådskan att göra något åt den globala uppvärmningen, utgör bakgrunden till vårt forskningsprojekt.
Utvecklar modeller
Mer specifikt kommer vi att utveckla både teoretiska och empiriska modeller som på ett korrekt sätt tar hänsyn till det inbördes förhållandet mellan ekonomi och ekologi. Exempelvis kommer en allmän jämviktsmodell att utvecklas för att kunna simulera effekterna på samhälle och sektorer av olika miljö och energipolitiska scenarier, som syftar till att främja klimat och hållbar användning av bioenergi.
Projektet har hittills genererat en doktorsavhandling samt ett antal artiklar. I avhandlingen studeras lagring av koldioxid i skogen, vilket väcker allt större intresse i policydebatten. Tekniskt sett finns det flera sätt att öka en sådan lagring. Man kan till exempel utvidga skogsarealen, förändra skötseln av befintliga skogar, förlänga livslängden på trävaror och använda mer bioenergi. Man måste dock räkna med förändringar i skogsbruket och användningen av biomassa i industrin.
Doktorsavhandlingen presenterar en beräkningsbar allmän jämviktsmodell (Computable General Equilibrium, CGE) där ekonomin och ekologin samspelar. Den ekologiska modellen är en tillväxtmodell som beskriver dynamiken hos en skog där en explicit avverkningsstrategi finns och bestäms inom modellen. Här utvärderas de sannolika effekterna av ekonomisk-politiska åtgärder som potentiellt kan komma att införas för att främja kolbindning i skogen.
Tre scenarier
Vi tittar närmare på tre olika scenarier:
Scenario 1. Kompensation ges till skogsägare för att CO2 lagras i tillväxt, samt att de åläggs skatt för att CO2 släpps ut vid avverkning (symmetri).
Scenario 2. Utöver de åtgärder som tillämpas i scenario 1, ges skatterabatter för skogsägare beroende på vilka produkter avverkningen används till, och hur länge dessa produkter förhindrar CO2 att komma ut i atmosfären (produktlagring).
Scenario 3. Utöver de åtgärder som tillämpas i scenarierna 1 och 2, ges skatterabatter till skogsägare som sparar GROT – alltså GRenar Och Toppar – och stubbar i skogen.
Resultaten tyder på att kostnaden för samhället av dessa scenarier skulle bli större i början av planeringshorisonten eftersom det kan finnas en avsevärd fördröjning innan lagring av kol i skogen ökat betydligt.
Analysen visar att användningen av biomassa sannolikt kommer att skifta från massaindustrin mot träindustrin, på grund av skillnader i åldersspecifika typer av biomassa som används inom olika delar av industrin. Det verkar rimligt, eftersom en politik som stimulerar lagring av CO2 gör skogen äldre.
Resultaten tyder också på att en sådan lagringspolitik skulle leda till att resurser förs över till skogsägare från andra ekonomiska aktörer. Dessa överföringar kommer sannolikt att förstärkas ytterligare om skattelättnader redan finns etablerade. Modellen visar att införandet av skatterabatter ökar de sociala kostnaderna för miljöpolitisk policy riktad mot lagring av CO2.
Varför biobränslen?
Går det att formulera en summerande och tydlig slutsats vad gäller till exempel klimateffekt?
Biobränslen betraktas som energikällor med potential att lösa olika problem i samband med klimatförändringar, miljöförstöring, energiförsörjning och energisäkerhet. Vi diskuterar i en artikel biobränslen, främst biobränslen för transport, som till exempel etanol och biodiesel, från ett välfärdsperspektiv och adresserar en grundläggande fråga: Varför biobränslen?
En litteraturöversikt visar att effekterna av politik som främjar övergång från fossila bränslen till biobränslen inte nödvändigtvis främjar välfärden. Vårt teoretiska ramverk ger indikationer på möjliga orsaker till detta. Baserat på vår modell föreslår vi en politik som inte bara beskattar utsläpp av CO2 från alla typer av källor – inklusive biobränslen – utan även främjar tillväxt av biomassa, vilket innebär att tillväxten subventioneras.
Med hjälp av en teoretisk tillväxtmodell som inbegriper miljö- och klimatrelaterade externa effekter tar vi en närmare titt på välfärdseffekterna av att stimulera biomassatillväxt och öka användningen av bioenergi. Som en illustration använder vi ett hypotetiskt intensivodlingsprojekt, MINT. Det är viktigt att vi inte endast beräknar de positiva effekterna av att främja tillväxt och användning av bioenergi, såsom substitution bort från fossila bränslen och kolupptagning. Det är också viktigt – för att uppnå ett balanserat mått på effekterna på klimatet – att vi införlivar även alla de koldioxidutsläpp som är förknippade med bioenergi. Om detta inte görs, kommer vi överskatta de positiva klimateffekterna av att öka användningen av bioenergi och stimulera tillväxt. Detta är speciellt viktigt för långsamt växande biomassa som t ex svensk skog som har en omloppstid på 50 – 100 år.
Kostnads- och intäktsanalys
En aktuell studie presenterar en systematisk metod för att studera de socio-ekonomiska intäkterna och kostnaderna av att införa intensifierade förvaltningsåtgärder inom skogsbruket. Förändringar i virkesproduktion utvärderas, liksom olika typer av externa effekter, som bland annat påverkan på rekreation, försurning och kolbalans. Modellen exemplifieras med hjälp av data från den svenska statliga MINT-undersökningen från 2009 som handlade om påverkan på den svenska skogssektorn av intensifierade skogsbruksmetoder.
Vår kostnads- och intäktsanalys visar att intensifierade förvaltningsåtgärder normalt är privatekonomiskt lönsamma. Om dessa åtgärder också blir lönsamma ur samhällets synvinkel beror på storleken av de externa effekterna inklusive kolbalans.
Författare
:
Tommy Lundgren
är forskare vid Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi, CERE, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Per-Olov Marklund
är forskare vid Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi, CERE, Umeå Universitet.
Litteratur:
Ö. Furtenback (2011) “Three essays on Swedish energy and climate policy options – dynamic CGE-models with heterogeneous forests and econometric model of fuel substitution in district heating plants” (doktorsavhandling, SLU - Umeå).
T. Lundgren, P-O. Marklund, Brännlund, R., B. Kriström, (2008/2009), ”The Economics of Biofuels”, International Review of Environmental and Resource Economics, Vol 2, 237-280.
Lundgren, T., P-O. Marklund (2011), “Assessing the welfare effects of promoting biomass growth and the use of bioenergy – A simple back-of-an-envelope calculation.” WP 11-2011, Centre for Environmental and Resource Economics, www.cere.se.
Brännlund, R., O. Carlén, Lundgren, T., P-O. Marklund (2011). ”The costs and benefits of intensive forest management”. WP 12-2011, Centre for Environmental and Resource Economics, www.cere.se.