Sustainability Issue #1 mars 2012

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2012-02-19 18:13:49

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint
Miljögifter inomhus

Utsatta. Forskning vid Stockholms universitet har upptäckt höga halter av vissa PBDE i miljöer med mycket elektronisk utrustning, många uppstoppade möbler och många skumgummimadrasser. Sambandet med skumgummimadrasser var särskilt tydligt för förskolor.  Photo: Erik Holmstedt/Pix Gallery

Miljögifter inomhus

särskilt farliga för barn

Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad man tidigare trott, via inomhusluft och damm. Små barn är särskilt utsatta, eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen. I studien har hem, daghem och arbetsplatser undersökts.

En doktorsavhandling har undersökt miljögifter som bland annat bromerade flamskyddsmedel, bland andra PBDE och olika typer av perfluoralkylsyror. PBDE används bland annat i skumgummi i soffor och madrasser samt i textilier, medan perfluoralkylsyror är tensider i brandsläckarnas skum.

Studier av bromerade flamskyddsmedel på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, reproduktionen och hjärnan. Perfluoralkylsyror i sin tur påverkar levern och reproduktion i djurstudier och effekter i människor inkluderar ökade kolesterolnivåer och nedsatt reproduktion.

Justina Björklund vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet har studerat dessa ämnen i damm och inomhusluft i bland annat daghem, kontor och bilar i Stockholm. Med hjälp av de uppmätta halterna kunde hon beräkna hur mycket den genomsnittliga damm- och luftexponeringen betyder jämfört med kosten.

Kost och luft som giftkällor

– För vuxna är kosten fortfarande den viktigaste källan till exponering för bromerade flamskyddsmedel, men dammet kunde utgöra mellan 11 och 37 procent av det totala intaget för dessa. Luftinhalationen spelade liten roll berättar Justina Björklund och fortsätter:

– För småbarn mellan ett och två år kunde dammet däremot utgöra så mycket som 23 till 57 procent av det totala intaget av två av de bromerade flamskyddsmedlen, nämligen PentaBDE och HBCD. Om de högsta uppmätta halterna i dammet användes, kunde dammets roll öka till så mycket som 67 och 93 procent. Detta visar tydligt att små barn är särskilt utsatta.

Samtliga ämnen hittades i dammproverna, medan endast PBDE hittades i luftproverna. Koncentrationerna och sammansättningen av bromerade flamskyddsmedel och perfluorföreningar varierar mellan olika inomhusmiljöer.

– Skillnaderna mellan olika lokaler tyder på att sammansättning och koncentrationer av dessa ämnen är beroende av vilka produkter och material som finns i miljöerna. Till exempel fanns det ett samband med högre halter av vissa PBDE i miljöer med mycket elektronisk utrustning, många uppstoppade möbler och många skumgummimadrasser. Sambandet med skumgummimadrasser var särskilt tydligt för förskolor, säger Justina Björklund.

Hem i Uppsala

I en kompletterande studie av flera hem i Uppsala kunde man se ett samband mellan halter av en specifik PBDE, som ingår i PentaBDE, i husdamm samt i bröstmjölk från kvinnor som bodde i hemmen, vilket stödjer tesen om att en del av vår exponering kan komma från damm. Men inomhusdamm kan även vara en viktig exponeringskälla för Perfluoralkylsyror och andra BFR.

– Inomhusluft förorenar inte bara våra hem, utan även den yttre miljön. Högre halter av PBDE har mätts i inomhusluft än i utomhusluft med PBDE-halter i städer högre än på landsbygden. Detta har lett till spekulationen att inomhusluft förorenar utomhusluft genom ventilation. I avhandlingsarbetet togs prover av både inomhusluft och utgående luft från ventilationssytemet på förskolor, lägenheter och kontorsbyggnader. Samma PBDE halter uppmättes i inomhus- och utgående luft från de olika byggnaderna vilket visar att inomhusmiljön förorenar utomhusluft genom ventilationssystem, säger Justina Björklund.

Journal links

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Further links

Footer