Världens oceaner erbjuder en förnybar källa av effekt som mäts i terrawatt, vilket är 1012 watt, det vill säga 1 000 gigawatt. Ytvågorna bedöms ha en betydande roll för framtidens ökade energibehov.
Vågkraft i Lysekil. En aktuell avhandling vid Uppsala universitet om vågkraft har varit att öka aggregatets förmåga att absorbera energi. Det har lett till att forskaren har utvecklat en modell för en tvåkroppspunktabsorbator på Lysekilsaggregatet. I detta koncept finns det mellan bojen vid ytan och generatorn på botten en sfär med neutral flytkraft placerad. Syftet med den extra kroppen är att dess egenvikt samt hydrodynamiska tröghet ska öka trögheten i systemet och därigenom påverka egensvängningsperioden att sammanfalla med typiska perioder för havsvågorna på den svenska västkusten. Ill: Jens Engström
Tio aggregat
År 2002 startade avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala universitet utvecklingen av ett vågkraftskoncept. Det kallas Lysekilsprojektet och är baserat på en direktdriven linjär generator som är kopplad till en boj vid ytan. År 2006 installerades det första aggregatet vid testanläggningen strax utanför Lysekil. Sedan dess har ytterligare åtta aggregat sjösatts samt ett undervattensställverk och effekt har levererats till land.
Jens Engströms avhandling är en del i forskningsprojektet och fokuserar på energitransporten i havsvågorna samt att öka effekten av hur energi omvandlas mellan vågorna och bojen. Det senare innefattar kopplade ekvationer för både våg/bojinteraktionen samt elektromagnetiska ekvationer som beskriver generatorn och den elektriska kretsen.
Svenskt vågklimat
Ett av hans huvudsyften har varit att öka aggregatets förmåga att absorbera energi. Resultatet av den forskningen har lett till en tvåkroppsmodell, där det mellan bojen vid ytan och generatorn på botten finns en sfär med neutral flytkraft. Syftet med den extra kroppen är att dess egenvikt samt hydrodynamiska tröghet ska öka trögheten i systemet och därigenom påverka egensvängningsperioden.
Resultat visar att systemets egensvängningsperiod kan anpassas till typiska perioder i det svenska vågklimatet. Simuleringar av modellen visar att systemet kommer i resonans och ger en kraftig ökning i energiomvandlingseffektivitet med upp till 80 procents energiomvandling med tvåkroppssystemet. Dessa resultat leder till ett förbättrat sätt att räkna ut energitransporten för havsvågor i kustzonen samt indikationer på ett sätt att kraftigt öka energiomvandlingseffektiviteten för det befintliga Lysekilskonceptet.