Miljöforskning Nummer #1 mars 2012

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2012-02-18 09:49:17

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Därför är engelskt fullblod snabbast

Fullblod snabbast. Den genetiska varianten består av en skillnad i en enda bas i DNA-strängen, en så kallad SNP (single nucleotide polymorphism) där basen C gynnar sprinter och basen T gynnar framgång på längre distanser.  Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp

Gen funnen

Därför är engelskt fullblod snabbast

Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än andra hästraser.

Via data som en forskargrupp vid Sveriges Lantbruksuniversitet har bidragit med, har forskare från Irland, England och Ryssland nu kunnat kartlägga den så kallade snabbhetsgenen hos häst. Fullblodshingsten Nearctic, som föddes 1954, har visat sig vara en viktig bärare av anlaget.

De nya rönen presenterades i vetenskaplig artikel i januari 2012 i nättidningen Nature Communications.

Protein för muskelmassa

Myostatin är ett protein som reglerar muskelmassa hos däggdjur. Under de senaste två åren har flera oberoende forskningsstudier visat att en variant i genen har ett starkt samband med om hästar är bra på att vinna lopp i kort- eller långdistans.

Den genetiska varianten består av en skillnad i en enda bas i DNA-strängen, en så kallad SNP (single nucleotide polymorphism) där basen C gynnar sprinter och basen T gynnar framgång på längre distanser.

– Det är viktigt att poängtera att det fortfarande är okänt om denna associerade SNP är den ansvariga mutationen eller bara en bra genetisk markör för prestationsförmåga hos fullblod, säger Lisa Andersson, forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU.

593 hästar

För att ta reda på ursprunget av denna ekonomiskt viktiga genvariant, har forskarteamet använt både populationsgenetiska molekylära metoder samt analys av detaljerade stamtavlor hos nutida och historiska hästprover.

Avel för snabbhet hos fullblodshästar har anrikat frekvensen av C-varianten hos myostatingenen hos de fullblod som tävlar som sprinter. Genom att analysera molekylärgenetiska data och stamtavlor hos 593 hästar – bestående av 22 populationer – som härstammar från Europa, Asien och Nordamerika, museiföremål från tolv historiskt viktiga fullblodshingstar (födda mellan år 1764 och 1930), 330 samtida elitpresterande fullblodshästar, 40 åsnor samt två zebror, kunde forskarna visa att T-varianten var den ursprungliga formen.

– Studien visar att C-varianten troligen introducerades vid ett tillfälle under utvecklingen av fullblodsrasen och att detta förmodligen skedde via ston som ursprungligen kommer från de brittiska öarna, säger Gabriella Lindgren, forskare vid SLU.

Genetisk analys av skelett av historiskt viktiga fullblodshingstar (t ex Eclipse och Hyperion) visar att C-varianten var ovanlig på 1700- och 1800-talen. Detaljerad analys av stamtavlor pekar på att C-varianten senare har anrikats i fullblodspopulationen via hingsten Nearctic, som är far till den mest inflytelserika fullblodshingsten i modern tid, Northern Dancer (född 1961).

Länkar

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot