Miljöforskning Nummer #1 mars 2012

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2012-02-18 09:49:15

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Ozon förorenar världens grödor

Marknära ozon. Ökade koncentrationer av marknära ozon bildas genom en kemisk kombination av kolväten och kväveoxider, som släpps ut i atmosfären i samband med förbränning vid höga temperaturer. Detta är fallet med till exempel med fossila bränslen i motorfordon och koleldade kraftverk.  Foto: Flickr

Ozon förorenar världens grödor

Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. Enligt en ny studie minskas också veteskördarna i Nordamerika med över en miljon ton varje år. Det innebär att föroreningarna har effekter långt bort från källan.

En ny studie visar att miljontals ton grödor går till spillo inte bara i de regioner där ozonet släpps ut, utan även i andra världsdelar. Globalt sett har föroreningar från Sydostasien störst inverkan. Den aktuella forskningen leds av universitetet i Leeds i samarbete med forskare från Stockholm Environment Institute vid universitetet i Leeds.

De aktuellt forskningsrönen är viktiga för internationella strategier som ska motverka brist på mat, liksom strategier för klimat och hälsa. Forskaren Lisa Emberson från SEI säger att man nu måste ta luftföroreningarnas påverkan på grödor mer på allvar.

– Föroreningarna utgör ett hot mot världens livsmedelssäkerhet. Det behövs bättre internationell koordination för att minska utsläppen av ozongaser, uppmanar hon. 

Ett ytterligare skäl för en sådan koordination gäller inte bara maten: Studien visar också att ökade luftföroreningarna på en kontinent kan omintetgöra ansträngningar att minska kolutsläpp på en annan kontinent.

Ozon påverkar. Vete gror sämre, ju mer det har utsatts för föroreningarna från ozon, även om plantorna växer i en annan världsdel än den förorenande källan. Foto: Abdul Wahid, Pakistan

Bovar och offer

Studien Intercontinental trans-boundary contributions to ozone-induced crop yield losses in the Northern Hemisphere publicerades i januari 2012 i den naturvetenskapliga tidskriften Biogeosciences. Den visar hur ozonföroreningar som genererats i norra halvklotets mest industrialiserade regioner i Europa, Nordeuropa, Nordamerika och Sydostasien skadar de sex viktiga jordbruksgrödorna vete, majs, sojabönor, bomull, potatis och ris. Inte bara lokalt, utan även många tusentals kilometer bort.

Ozonföroreningar från Asien dominerar när det gäller global förlust av vete (50 – 60 procent) respektive ris (över 90 procent). Föroreningar från Nordamerika bidrar till mest till förluster av majs (60 – 70 procent) och sojabönor (75 – 85 procent).

Den påverkan som föroreningarna som Europa har på andra världsdelar är mindre, på grund av väderlek och färre lågtryckssystem, vilka annars är skyldiga till att föra med sig föroreningar över kontinenterna. Den totala veteproduktionen i Europa är runt 130 miljoner ton om året. Europas egna föroreningar bidrar mest till förlust av denna gröda (3,5 miljoner ton om året).

Länkar

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot