Sustainability Issue #1 mars 2012

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2012-02-14 13:03:44

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint
Utvecklar "grönt kol" av biomassa

Biomassa. Den ljusa högen biomassa längst till vänster är obehandlat material, medan mittenhögen och den mörkaste högen till vänster har torrefierats vid olika temperaturer och uppehållstider. Torrefierar man länge vid hög temperatur blir materialet mörkare än om man torrefierar vid lägre temperatur och kortare uppehållstid; då blir materialet ljusare till färgen och ett högre massutbyte erhålls. Hur man torrefierar beror på de önskemål slutanvändaren har på produkten.  Photo: Linda Pommer

9,5 miljoner till Umeå

Utvecklar "grönt kol" av biomassa

Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 miljoner kronor av de 69 miljoner som tilldelats forskningsprojektet SECTOR. Medlen kommer från EU:s sjunde ramprogram. Härigenom får umeåforskarna ytterligare tre år på sig att utveckla torrefieringsbaserade tekniker och marknadsintroduktion av torrefierade produkter som fasta hållbara energibärare.

Torrefiering är en mycket intressant termisk omvandlingsprocess för att förädla biomassa. Den resulterar i ett "grönt kol" som också kan kompakteras utan att förädlingskostnaderna blir betungande, samtidigt som kostnaderna för logistik och hantering minskar.

– Därför anses den vara en mycket lovande teknik för storskalig implementering av biomassa för såväl förnybar elproduktion som för kostnadseffektiv produktion av ”gröna” drivmedel och kemikalier, säger Linda Pommer, som leder Umeå universitets del av programmet. Hon är forskare i energiteknik och termisk processkemi, institutionen för tillämpad fysik.

Större råvaruportfölj

Vid torrefiering värms biomassan upp till en temperatur på 250-350°C i frånvaro av syre. Genom att kombinera torrefiering med pelletering eller brikettering kan biomassan uppnå en hög energidensitet och blir då en bioenergibärare med förbättrade egenskaper för transport, hantering och lagring, och även förbättrade egenskaper för många stora slutanvändarapplikationer.

Torrefiering har potential att ge ett betydande bidrag till en utvidgad råvaruportfölj för biobränsleproduktion inom Europa genom att inkludera biomassa från både jord- och skogsbruk.

 

SECTOR-projektet

Projektet fokuserar dels på vidareutveckling av torrefieringsbaserade tekniker för produktion av fasta bioenergibärare från pilotskala och upp till större skala, dels på att stödja marknadsintroduktionen av torrefieringsbaserade bioenergibärare som handelsvara. Parallellt med utvecklingen av torrefierings- och kompakteringstekniker kommer projektkonsortiet att arbeta med utvärdering av utvalda logistikaspekter, användning och utvärdering av torrefierade produkter i befintliga och nya omvandlingsprocesser för biomassa samt bränslespecifikationer och olika testmetoder. Detta kompletteras av en utvärdering utifrån ett hållbarhetsperspektiv av torrefieringsbaserade försörjningskedjor (från biomassa till slutanvändaren).

Universiteten bistår med ”know-how” och utrustning för grundläggande teknik för torrefiering och kompaktering. Industripartners kommer att fokusera på logistik och applikationer för slutanvändare. Övriga deltagande organisationer bidrar med kompetens vad gäller analys och testmetoder samt standardisering.

 

Journal links

Miljöforskning mars 2012

Inledare

Uppåtgående spiral Nu är det vår igen. Åren snurrar på varv efter varv allt fortare på livets scen liksom Svansjöns svarta svan över Operans scengolv. Men just när vi tror att hon ska ...

Temaartiklar

Växter bas i ekonomin Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror som produceras genom en hållbar användning av ekosystemtjänster från ma... Nygammal ekonomi växer på nytt Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att motverka och anpassa sig till klimatförändringarna. Förhoppningar finns nu på en hållbar användning av förn... "Det är ju bioekonomin, dumskalle!" Bioekonomi har skapat stora förändringar inom socioekonomi, jordbruk, energi och teknik. Konceptet bioekonomi, som också kallas för biobaserad ekonomi, kan förstås s... Skogsbioteknik röjer väg Redan under 1940-talets krigstider kunde man syntetisera olika kemikalier från etanol. Vi måste kanske återupptäcka en del av den gamla kunskapen och samtidigt hitta... Byt ut plast och aluminium Det går att ersätta konventionella oljebaserade plaster. Inte minst i matförpackningar, där en god barriär mot exempelvis syre eller vatten förlänger hållbarheten oc... Lignin – framtidens källa för finkemikalier Miljövinster idag – tillväxt på sikt. Att övergå från petroleumbaserade kemiska processer till bioprocesser baserade på förnybara råmaterial ger betydande miljövinst... Växter tar upp organiskt kväve Dags att skriva om läroböckerna? Många skriver om nitrat och ammonium som de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Forskni... Bioenergi, klimat och ekonomi Skog och ekonomi i balans. Går det att uppnå? Vilka förändringar kan väntas inom skogsbruket om skogen ska lagra mer koldioxid? Främjar övergång från fossila bränsle...

Intervjun

Lena Ek: Forskning nyckel till lyckad miljöpolitik – Jag får sådan energi när jag träffar dem som jobbar med forskning och utveckling. Så avslutade miljöminister Lena Ek Miljöforsknings intervju, där hon bland annat ...

Övriga artiklar

Magsjuk av vattnet? Kan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka? Det undersöks just nu av forskare i Umeå och Göteborg. De har redan kommit fram till att krafti... VA speglar samhället Reningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå univers... Stor klimatskillnad på olika biobränslen När bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltf... Så kan biogas produceras bättre Att tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur... Utvecklar "grönt kol" av biomassa Torrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 milj... Utnyttja vågkraften mer Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandli... Miljömärkt fiske vädrar morgonluft Bifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. Miljögifter inomhus Vi tillbringar ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad ... Datormodeller kompletterar djurförsök En avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikali... Hållbara städer Sverige runt Över 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade...

Notiser

Formas öppna utlysning Den 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare. Ozon förorenar världens grödor Nästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. E... Tånglaken har koll på Östersjön Den lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland ... Därför är engelskt fullblod snabbast Genetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än and... Återvinner fosfor ur alger Alger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna ... Låt djuren beta Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategi... Lev längre med färre kalorier Genom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kal...

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Further links

Footer