Carin Magnhagen tipsar om att det är inne att titta på personlighet hos djur, även bland fiskar. Hennes professur i fiskars beteende hör hemma hos institutionen för Vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Och visst har även fiskar individuella beteenden.
– När vi observerar våra försöksfiskar i lite mer riskabla miljöer, är det några som är djärvare än andra när det gäller att börja äta, berättar hon.
Avelsprogram från 1980
Det är röding som de studerar, Carin Magnhagen och kollegan Eva Brännäs, som är professor i experimentell fiskbiologi vid samma institution. De har fått pengar från Formas för ett projekt som kallas Användande av beteendegenetik för att öka välfärden i avelsprogrammet för röding.
Idag växer rödingarna i en fiskodling tre gånger så snabbt som i början av 1980-talet. Det var då avelsprogrammet inleddes, och det har hittills mest har varit inriktat på att selektera för snabb tillväxttakt och sen könsmognad hos fisken.
– Nu kommer vi mest att studera beteende och stresstålighet, säger Eva Brännäs.
Forskarna kommer att med hjälp av en postdocstudent fotografera många fiskfamiljer. Inom dessa finns både individer som har vuxit bra, sådana som vuxit dåligt och sådana som befinner sig i mitten av skalan. Beteendeförsök och blodprov står på agendan.
– Först tittar vi på deras djärvhet i ett akvarium enligt en standardmetod för olika fiskarter. Sedan undersöker vi aggression och dominansförhållanden i ett större akvarium med fler fiskar, säger Carin Magnhagen.
– Många är försiktiga och dröjer innan de börjar äta. Det skiljer mellan individerna, fortsätter Eva Brännäs.
– Men en del är på hugget, direkt. Man har hos andra arter också sett att djärvhet ofta korrelerar med stresstålighet, tillägger Carin Magnhagen.
Röding är intressant att studera. Den blir inte så lätt störd, eftersom den trivs i höga tätheter.
– Dessutom är den god, inflikar Eva Brännäs.
Innan man kan välja vilka fiskar som passar att bidra med sin avkomma till framtida fiskodlingar, söker man efter vissa egenskaper. Till exempel är det inte önskvärt med aggressiva fiskar.
När projektet sätter igång på allvar efter nyår 2012, kommer även fysiologer från Uppsala och Norge att delta. Till exempel medverkar då Øyvind Øverli från Oslo universitet med sina resultat från stresstoleransstudier på regnbåge. Carin Magnhagen berättar att han har sett ett samband mellan kortisol och antalet svarta prickar på kroppen.
– På samma sätt hoppas vi att kunna se ett samband mellan detta stresshormon och antalet rosa prickar på en röding - ju fler prickar, desto mindre stress.
40 familjer
De 40 familjer som nu är ägg, ska studeras hösten 2012, för att sedan selekteras till nästa avelsprogram. Stress påverkar fiskens kvalitet, säger forskarna. Men borde man inte undvika stress i stället för att avla fram stresståliga fiskar?
– Både och, svarar Eva Brännäs. Fiskarna kan leva ett ganska lugnt liv i odlingen, men som det är idag, kan de bli mycket stressade i samband med storlekssorteringar, förflyttningar och slakt. Till exempel reagerar de när man lyfter upp hela bottnen på kassen och/eller pumpar iland dem och tar upp dem med håv. EU har utfärdat ett förbud mot att bedöva dem med koldioxid, och därför har vi testat att arbeta mer med elbedövning för att minska lidande och stress.
– Vi vill både förbättra förhållandet för fisken under hela dess livstid och samtidigt förbättra stresståligheten. Slutsatsen blir att anpassa de här faktorerna till varandra!
Att sitta vid ett akvarium och/eller studera videofilmer om hur vissa fiskar ser ut och beter sig kan vara rätt tålamodsprövande.
– Helt enkelt lite långtråkigt, medger Carin Magnhagen. Det är inte precis så att vi ropar Heureka! mitt i själva studierna. Det kan det i bästa fall bli när vi har sammanställt observationer och resultat.
– Och det kan bli negativa resultat, också. Men negativa resultat är också resultat, fastslår Eva Brännäs.