Miljöforskning Nummer #5 december 2011

Det finns en stor komplexitet i detta. Dels är ”miljöpåverkan och resursförbrukning” ett mycket brett begrepp som innefattar både lokala, regionala och globala effekter. Vissa effekter är diffusa och svårdefinierade, som till exempel påverkan på biologisk mångfald. Andra är tekniskt enklare som utsläpp av växthusgaser, även om modellerna för att beräkna hur mycket gaser som släpps ut är osäkra.

För att kunna prata om ”hållbara kedjor” krävs mer än bara miljöanalys. Såväl sociala och ekonomiska som etiska aspekter i form av djurvälfärd är också viktiga. Som om detta inte var nog komplicerat, står många av de olika hållbarhetsmålen ofta i konflikt med varandra; om man agerar för att förbättra en aspekt, försämras någon eller några andra. För att kunna prioritera mellan hållbarhetsmål krävs att man värderar målen mot varandra. Slutligen måste livsmedelssystem – för att vara hållbara – leverera produkter som är säkra och efterfrågas eller accepteras av konsumenterna. Detta är centralt. Produkter som inte konsumeras, bidrar inte till en hållbar utveckling!

Växtodling och djuruppfödning

I projektet kommer vi att arbeta enligt en stegvis modell där först kunskap om de enskilda delarnas prestanda och förbättringsmöjligheter beskrivs. Med enskilda delar menas här växtodling, djuruppfödning, gödselhantering, industriprocessning, förpackningar och logistik. Här utnyttjas den stora kunskapsmängd som redan finns inom forskarvärlden. Naturligtvis går det inte att peka ut en speciell lösning som är bäst. Som tidigare sagts är livsmedelsområdet överhopat med målkonflikter, vilket är en anledning till den ibland svårbegripliga diskussionen.

Stegvis modell. Det andra steget är det mest kritiska på vägen mot en hållbar livsmedelssektor. Där krävs idogt, upprepat arbete att jämka samman alla delar till en sammanhållen kedja i cykeln. Ill: Pär Dalhielm, källa: Ulf Sonesson

Vi börjar med att genom workshops och litteraturstudier beskriva olika ”prioriteringsbilder”, vilket kan sägas vara sammanhållna bilder av en uppsättning värderingar som leder till en prioritering mellan hållbarhetsmål. Varje prioriteringsbild kommer att leda till en bästa lösning för varje delsystem som bäst svarar mot dessa prioriteringar. Det som kommer ut ur första projektsteget är ett antal beskrivningar per del i livsmedelskedjan och visar hur detta system bör se ut för att bäst svara mot olika grupperade hållbarhetsmål. Det som ”optimeras” är miljö och resursförbrukning. Men för att systemen ska vara hållbara i ett bredare perspektiv görs en första kvalitativ analys av ett antal andra aspekter, som livsmedelssäkerhet, djuromsorg och produktionsekonomi, för att se till att de föreslagna lösningarna inte är helt orimliga i ett bredare perspektiv.

Butik och konsument

I ett nästa steg samordnas delarna till sammanhållna kedjor som kan anses fungera hela vägen fram till butik eller konsument. I detta arbete kommer också konflikter mellan lösningar för de olika stegen att identifieras och ett iterativt arbete kommer att krävas för att jämka samman de enskilda delarna till en sammanhållen kedja. Detta är det mest kritiska steget där projektet kommer att bryta ny mark inom området syntetisering av stora kunskapsmängder, med mycket varierande detaljeringsnivå och typ av kunskap. Det är långt ifrån inomvetenskapligt och nya metoder kommer att krävas för att hantera detta på ett strukturerat sätt.

Det sista steget i projektet är att utvärdera de föreslagna vägarna mot en hållbar livsmedelssektor, det vill säga de scenarier som genererats i steg 2. Detta innefattar både miljö, produktsäkerhet, konsumentaspekter, djurvälfärd och ekonomi. Kopplingar mellan olika kedjor kommer att identifieras och diskuteras, och även eventuella konflikter mellan lösningar för olika kedjor klarläggas.

Produktionskedjor

Det som slutligen kommer ut ur projektet är konkreta beskrivningar för hur produktionskedjor skulle kunna se ut för att leda till ökad hållbarhet inom livsmedelssektorn. Dessa beskrivningar, eller scenarier, kommer att vara tekniskt genomförbara, ekonomiskt rimliga och leverera produkter som är säkra och efterfrågas av konsumenter. I tidigare forskning om hållbarhet inom livsmedelssektorn har detta oftast inte inkluderats, viket kan leda till lösningar som är miljömässigt bra, men om man inte också svarar mot andra viktiga krav, kommer de att falla platt. Eftersom ”hållbarhet” är ett mycket brett mål, finns det olika vägar mot målet beroende på hur olika hållbarhetskomponenter prioriteras. Ingen är dock mer rätt än någon annan. Vi inser att det inte är möjligt att leverera den fullständiga bilden av ett så komplext område inom ramen för ett projekt. Dock är vår ambition att visa på ett arbetssätt och en ansats som dels utnyttjar den mycket stora kunskapsmängd som redan finns, dels tydligt visar var konflikterna egentligen ligger mellan olika strategier mot ökad hållbarhet. Om detta lyckas, kommer fortsatt forskning och utveckling inom området ”hållbar livsmedelsproduktion” att kunna fokusera på rätt saker. Det är vår vision.

Sammanfattningsvis bör sägas att projektets kärna är att utnyttja befintlig kunskap om produktionssystemen och sätta samman detta på ett strukturerat sätt med hänsyn tagen till olika prioriteringar mellan hållbarhetsmål samt slutligen utvärdera detta genom erfarenhet och bred kompetens.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Läs tidigare nummer