Miljöforskning Nummer #5 december 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-12-02 20:02:56

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Kiselalger och hoppkräftor samspelar

Kiselalger. I en naturlig blandning av alger är skeletonema fullgod föda för hoppkräftor och ger möjlighet till bra reproduktion.  Foto: Roswati Md Amin

Kiselalger och hoppkräftor samspelar

Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger fullgod näring för hoppkräftor. En avhandling i ämnet försvarades vid Umeå universitet i december 2011.

Roswati Md Amin har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på interaktionerna mellan planktoniska kiselalger som dominerar under vårblomningen i Östersjön och deras viktigaste betare, hoppkräftor. Har kiselalgers giftproduktion och födokvalitet i en algblomning betydelse för hoppkräftors födointag, reproduktionsframgång och beteende?

Laboratoriestudier och en serie försök gjordes i Norge, Danmark och på Umeå marina forskningscentrums mesokosmanläggning. Mesokosmer består av stora tankar med vatten där temperatur och ljus kan detaljstyras. I försöken använde sig Roswati Md Amin av fem nordliga hoppkräftarter samt olika kloner av kiselalgen Skeletonema marinoi, vilken ofta dominerar vårblomningarna i Östersjön. Denna art producerar fleromättade aldehyder som sedan tidigare förknippats med skadliga effekter på hoppkräftors reproduktion. Alla kloner i experimenten varierade i cellstorlek, mineralinehåll, biokemisk sammansättning och i produktion av aldehyder.

– Hoppkräftorna visade hög födoaktivitet utan att selektera bort de giftproducerande algklonerna, vilket betyder att dessa kloner inte hade någon födohämmande effekt, säger Roswati Md Amin.

Kiselalgkloner

Reproduktionsresultatet varierade för olika hoppkräftarter i kombination med olika kiselalgkloner. I experiment med en enda art av kiselalger som föda var reducerad äggläggning och kläckningsfrekvens relaterad till födans kvalitet.

Å andra sidan ökade reproduktionen hos hoppkräftor med födotillgången och populationsutvecklingen var positiv i en naturlig födomiljö där också andra alger ingick, även med höga koncentrationer av S. marinoi och löst aldehydgift i vattnet.

Roswati MD Amins slutsats är att även om man kan finna negativa samband mellan giftproduktion och olika reproduktionsparametrar i laboratorieförsök, är dessa resultat starkt relaterade till den speciella klon av kiselalg som används i försöket

Hon har jämfört hoppkräftor, som storleksmässigt tillhör gruppen mesozooplankton, med andra storleksfraktioner i planktonsamhället. Resultaten visade att nanoplankton och mikroplankton, mikroskopiskt små planktonformer, dominerar kolomsättningen och konsumerar över 50 procent av primärproduktionen. Bakterieplanktons del var mindre men varierade stort.

– Hoppkräftor hade en mycket liten betydelse för den biologiska kolomsättningen över en vårblomning. Mesozooplankton konsumerade nämligen mindre än sex procent av primärproduktionen. Det illustrerar tydligt att de mindre storleksfraktionerna i planktonsamhället har en viktigare roll under den tidiga våruppblomningen av planktonalger, konstaterar Rowati Md Amin.

Länkar

Miljöforskning december 2011

Inledare

Tyst är skogen? ”Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset.” Detta citat från artonhundratalet behandlar ett...

Temaartiklar

Skogsriket och matlandet Den svenska landsbygden innehåller många slumrande resurser, som rätt använda skulle kunna skapa nya jobb utanför städerna och öka välfärden i samhället. Landsbygdsm... Matlandet Sverige Matlandet Sverige är en av regeringens visioner om att göra Sverige till Europas nya matland. För att lyckas med detta är ett av stegen att säkerställa kvaliteten på... Stresstålig och djärv Aktuell fiskforskning tar steget längre än att bara mäta tillväxt. Nu ska stresstålighet och riskbeteende studeras hos rödingar. Resultaten kan avgöra vilka som ska ... Mer mjölk med rätt sömn Den dag en människa springer maraton, förbrukar hon eller han otroliga mängder energi. En modern mjölkproducerande ko gör av med lika mycket energi varje dag. Därfö... Scenarier för livsmedelscykel Livsmedelsproduktion och -konsumtion svarar för en betydande andel av vår totala miljöpåverkan och resursförbrukning, samtidigt som livsmedel är helt oumbärligt för ... Vall och mussla till eko-gris Hur kan näringsbehovet för grisar tillgodoses med ökad användning av lokala och outnyttjade foderresurser? Vilka förtjänster har vallfoder på grisarnas beteende och ... Hortikulturellt nätverk i Alnarp Den svenska trädgårdsbranschen omsätter i producentledet över 5,5 miljarder kronor. Därför ökar intresset för hortikultur – vetenskapen om hur man odlar, processar o... Mobilisering på landsbygden Landsbygdens produkter och tjänster har ökat. Det gäller såväl utbud som efterfrågan, i motsats till populära föreställningar om motsatsen. Vilka är konsekvenserna a... Landsbygdsutveckling för vem? Stad och land – hand i hand. Så lyder en vanligt förekommande politisk slogan. Visst finns det ett ömsesidigt beroende mellan stad och land i den meningen att landsb... Intressebalans i Europas skogar Markägare, investerare, regionala planerare och medborgare kan ha motstridiga intressen när det gäller markanvändning. Ett internationellt forskningsprojekt har som ... Vilt liv svårt för odlad unglax Att utveckla effektivare och mer ekologiskt hållbara metoder för kompensationsodling av lax och öring. Det är uppgiften för projektet SMOLTPRO där ett trettiotal for... Kraftsamling för svenskt vattenbruk Vattenbruket är världens mest snabbväxande livsmedelssektor. Nästan varannan fisk som äts är odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock blygsam. En aktiv samverk...

Intervjun

Utveckla biobaserad ekonomi Biobaserad ekonomi ligger högt på önskelistan när Kungliga Skogs- och Lantbrukskademien, KSLA, gör sitt inspel till regeringens kommande forskningsproposition. Sara ...

Övriga artiklar

200 miljoner till starka forskargrupper Attraktivt levande i kallt klimat. Nya och bättre mätmetoder för att hitta virus och bakterier hos djur och människor. Vilken effekt har kemikalier och kemikalieblan... Välfärd på kontoret Arkitekt Christina Bodin Danielsson arbetar på Brunnberg&Forshed som specialist på kontorsmiljöer. Hon har just fått ett så kallat mobilitetsstöd från Formas för ett... Slam från pappersindustrin binder gruvavfall Björn Öhlander är professor i tillämpad geologi vid Luleå tekniska universitet, närmare bestämt vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser. Han och hans... Sökes: Möjligheten till ett självständigt liv En äldre människa kan bli fånge i sitt hem. Inte minst av rädsla för att falla. Det vet var och en som har – eller har haft – en gammal anhörig. Välbesökt TvärLivsdag Den 21 november möttes återigen ett hundratal svenska livsmedelsforskare och branschföreträdare på temamötet ”TvärLivsdagen” på Näringslivets hus i Stockholm. Den år... Diesel och ozon i ådran Dieselavgaser och ozon samverkar, och tillsammans ger de kraftigare påverkan på luftrören än var för sig. Partiklarna i dieselavgaserna ger skadliga effekter, både i... Miljögifter kopplade till åderförkalkning Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärt-kärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade org... Gammelskogars naturkvalitet försvinner Var tionde svensk skogsart är rödlistad. Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie vid SLU. Vi går mot ett skogsodlingslandskap ... Bisfenol A kan påverka nyfödda Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan. Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och anpassar sig sämre till nya ...

Notiser

Drygt 420 miljoner kronor till 112 nya projekt Vilka skadliga effekter har nanomaterial, som bland annat används i byggindustrin, på människans hälsa? Hur ska landsbygden utvecklas och hur får man ungdomar mer de... Använder minst antibiotika till djuren Av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen. Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än D... Uppdaterad pocket om GMO Den senaste pocketboken i serien Formas fokuserar är en uppföljning av vad som hänt inom ett snabbt accelererande forskningsfält sedan den första boken Genklippet? M... Kräftdjur kan tillverka silke Fjärilslarver och spindlar kan båda tillverka silke. Det är en tunn, stark och klibbig proteinsträng som i fjärilens fall kan användas för att göra tyger. Men nu har... Kiselalger och hoppkräftor samspelar Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger fullgo... Tjugo procent fler KRAV-grisar Antalet grisar som fick gå ute på grönbete ökade med 20 procent under 2011. Det är den största ökningen någonsin. Fåglars bostadsbrist ej löst Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald vid Uppsala universitet och S... Där trivs större vattensalamandern Liksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. En avhandling från SLU beskriver vad som kännetecknar de ... Anslag att söka hos Formas Följande utlysningar är aktuella. Ytterligare information ges på Formas hemsida www.formas.se eller genom att klicka på respektive länk.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot