Inledningsvis tecknade Karin Hermansson från Vetenskap och Allmänhet (VA) en bakgrund till hur samarbete mellan näringsliv och akademi uppfattas i Sverige och inom EU. De frågor VA ställt visade att yngre forskare var mer positiva till sådant samarbete, medan äldre var mer aktiva. Vissa enskilda forskare dominerar med ett stort antal samarbeten. Allmänhetens tilltro till forskning är fortsatt stark, även för industriforskning, men det finns orosmoln. Uppfattningen att forskare blivit allt mer beroende och styrda av pengar från industrin är ganska vanlig och svenskarnas misstro ligger ovanför EU-snittet i denna fråga.
Ett annat orosmoln svävar över forskningsfinansiärerna. Det finns nämligen mindre pengar för samarbete att hämta från industrin. Jenni Nordborg från Vinnova visade hur företag i Sverige minskat sina forskningsbudgetar under senare år, till skillnad från i många andra länder.
Anette Rosengren från Lantmännen framhöll att forskning är en avgörande faktor för den industriella utvecklingen och tillväxten. Lantmännen satsar 300 miljoner kronor om året och det har givit resultat, berättade hon. Företag kan bli marknadsledande genom att vara först på marknaden med nya produkter, som exempelvis svensk fullkornspasta. Forskningsanknytningen bidrar också till hållbarhet och minskad kemikalieanvändning, som bättre anpassad kvävegödsling eller biologiska betningsmedel för utsäde.
Hela livsmedelskedjan
Ett urval nya och avslutade projekt presenterades. Bland Formas nya satsningar redogjorde Ingela Marklinder från Uppsala universitet för det rågbrödsprojekt tillsammans med Fazer Bageri AB som fått stöd. Projektet syftar till att via konsumentstudier utveckla nya och mer välsmakande rågbröd. Ett ökat intag av rågbröd vore positivt för folkhälsan, eftersom det motverkar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och förbättrar tarmtillståndet. Sådana matsmältningsfrågor dominerar även i det projekt som Bengt Jeppsson vid Lunds universitet nu inleder tillsammans med Probi AB. Genom att använda mjölksyrebakterier och fruktfibrer som tillsatser hoppas de kunna skapa bättre och inflammationsdämpande livsmedel.
Beatrix Alsanius från SLU i Alnarp fokuserar på matsäkerheten i sitt projekt, ett problem som aktualiserats inte minst med vårens EHEC-utbrott. Beatrix kommer tillsammans med Sydgrönt att försöka skapa säkrare frilandsodlade grönsaker. I projektet undersöks om sjukdomsalstrande bakterier förutom på bladytan kan tillväxa även inuti modellväxterna och om andra bakterier från bladytan kan bringas att fungera som naturligt skydd.
De två största projekten berör dels en viktig produktionsmetod, dels en övergripande studie över hela produktionskedjan. Fredrik Innings från Tetra Pak AB kommer tillsammans med forskare från Lunds universitet och livsmedelsföretag att utveckla aseptiska metoder för barnmatsproduktion. Bereds maten på det sättet, kan den steriliseras i större bitar som inte heller behöver upphettas lika mycket som vid traditionell autoklavering. Det innebär att den blir mer smakrik och får bättre bevarade näringsämnen. Det går dessutom åt bara hälften av energin jämfört med den traditionella metoden.
Det projekt som drivs av Ulf Sonesson vid SIK innebär kanske den största utmaningen. Tillsammans med ett stort antal forskarkollegor vid SLU, JTI och livsmedelsföretag ska han försöka överblicka miljöpåverkan och resursförbrukning i hela livsmedelskedjan -- från jord till butik. De kommer att arbeta stegvis med att först identifiera olika aspekter av hållbarhet och kritiska delar i produktionskedjan. Därefter sätts lösningar samman till olika scenarier som sedan utvärderas miljömässigt med ekonomisk och livscykelanalys.
Författare
:
Jonas Förare
är informationssekreterare vid Formas.