– Mobility grants innebär att min forskning ska komma flera institutioner till del, förklarar hon.
Som forskare pendlar hon mellan Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Arkitektskolan vid KTH, där hon en gång disputerade och fortfarande undervisar.
Flexkontor i Australien
Snart sätter hon sig på resväskorna, eftersom hon ska resa till Australien. Där hon ska tillbringa två månader som gästforskare hos Centre of Organisational Psychology vid University of Queensland.
– Ett speciellt studieobjekt för mig blir då Macquarie Bank i Sydney. Det är en bank à la SEB, med finansrådgivning. Banken har byggt sig världens modernaste kontor, där hela byggnaden består av flexkontor.
Ett flexkontor har inga fasta arbetsplatser. Det finns dock många "back-up"rum dit man kan dra sig undan för möten, koncentrerat arbete och ostörda telefonsamtal. Men under resten av arbetstiden kan man sätta sig var som helst, ibland även långt borta från byggnaden. Christina Bodin Danielsson är extra nyfiken på hur en sådan modell kan fungera på en bank.
– Där har de ju så speciella krav på säkerhet, och det ska bli spännande att på plats se allt detta som jag har läst så mycket om, säger hon.
Flexkontor finns även i bland annat Sverige men i betydligt mindre skala, och inte konsekvent genomfört i en hel byggnad. Microsoft har det vid sitt huvudkontor i Finland och i Nederländerna. Macquarie Bank i Sidney är extra intressant eftersom det är en så traditionell bransch såsom bankväsendet.
Tillhörighet och avskildhet
Redan i sin avhandling studerade Christina Bodin Danielsson olika typer av kontor och hur de påverkar medarbetarna.
Hon kom då bland annat fram till att de anställda trivdes bäst i cellkontor följt av flex när det gällde den fysiska kontorsmiljön. Däremot var det bäst hälsa i flexkontor, tätt följt av cellkontor. Högst arbetstillfredsställelse var det också i flexkontor samt i delat rum, med två – tre personer per rum.
Det finns för- och nackdelar med allt. Kontorslandskapen inrättades först för att hålla uppsikt över personalen. De har funnits sedan 1800-talets slut och var tillfälligt utrotade under 1970-talet när svenska myndigheter decentraliserades och flyttade ut till regionerna.
– Det här med att sitta öppet eller inte verkar variera i intervall om 20 - 30 år, kommenterar Christina Bodin Danielsson. En öppen lösning kan fungera, men då är det A och O att sätta personer som passar ihop nära varandra. Och ledningen måste se till att det inte bara finns back-up rum, utan att det också råder en tillåtande atmosfär, så att alla förstår att det är jobbsamtal som pågår i de avskilda rummen - inte några hemliga privata ärenden.
Under vår telefonintervju har hon själv gått till ett back-uprum på arkitektkontoret. Annars sitter hon där i en ”vrå” med sex personer som i ett mindre kontorslandskap i nom ett större kontorslandskap för cirka 25 personer, och på KTH delar hon rum med två andra personer. På Stressforskningsinstitutet ingår hon i ett litet landskap där man är fyra personer totalt.
– Det sistnämnda fungerar sämst, eftersom det inte finns några back-up rum där. Det är frustrerande att behöva stå i trappan, där det ekar av hårda material, och där många människor passerar.
Christina Bodin Danielsson trivs också med att sitta på caféer.
– Det gör jag ofta när jag måste koncentrera mig på min forskning. Ingen stör, men är ändå ett stimulerande stim runtomkring mig, säger hon.
Direkthiss till ledningen
Inte alla kontorstyper passar i alla hus. Ombyggda gamla byggnader kanske mår bäst av att låta medarbetarna sitta i egna rum, det måste avgöras från fall till fall. Tydligt är hur ofta val av kontorsmiljöer hänger ihop med hur hela företaget fungerar när det gäller öppenhet och tillit. Ett nästan parodiskt exempel på gammaldags hierarki är det stora försäkringsbolaget Skandia som Christina Bodin Danielsson fick inblick i genom ett jobb.
– I deras gamla lokaler var det vattentäta skott mellan företag och ledning. De högst uppsatta hade till och med egen hiss direkt från garaget, en hiss som inte ens stannade på de andra våningsplanen.
Men i de nya lokalerna är Skandiakoncernen mån om en helt annan öppenhet.
Identifiering med företaget
Christina Bodin Danielsson förespråkar gärna flexkontor. Men skulle hon själv verkligen kunna vara på ett jobb utan en fast plats för alla stora ritningar?
– Inte alla yrken passar för flexkontor, håller hon med om. Särskilt inte om man arbetar med produkter som behöver skyddas, till exempel när det gäller utveckling av patent. Arkitekter kan ha fasta bokhyllor för A3-format och kanske ha ett speciellt rum eller olika zoner för olika team.
Kontoret som mötesplats får aldrig ringaktas, understryker hon. Men om man har ett flexkontor, kanske man känner tillit från ledningen - jag gör mitt jobb under ansvar, det blir resultat utan att någon håller ständig koll på mig.
Den nya forskningsstudien innebär att Christina Bodin Danielsson kommer att se hur olika kontorstyper inverkar longitudinellt. Hon kommer bland annat att skapa en fokusgrupp för diskussioner med kontorsanställda för att se hur kontorsmiljön påverkar deras identifiering med företaget, statuskänsla, säkerhet och kontrollbehov. Sedan kommer säkert många företag, verk och organisationer att behöva hennes erfarenhet och råd innan de gör drastiska omdisponeringar.
– Hållbart arbetsliv intresserar mig, sammanfattar hon.